Göteborg

Göteborg behöver fler poliser

Se Helene Odenjung berätta varför det behövs fler poliser i Göteborg.

Göteborg behöver fler poliser

Göteborg behöver ett rättsväsende som markerar vad som är rätt och fel och en närvarande polis som kan upprätthålla lag och ordning. Göteborg behöver betydligt fler och synliga poliser i yttre tjänst.

I rapporten ”Särskilt utsatta områden i Göteborg”, som presenterades nyligen av Göteborgs stad och Polisen lyfts Bergsjön, Biskopsgården, Gårdsten, Hammarkullen, Hjällbo och Lövgärdet som områden där den upplevda otryggheten och kriminaliteten är hög. Hot, våld, skadegörelse, buskörningar samt stölder är tyvärr vanligt förekommande. Det är de mest socialt utsatta som drabbas värst.

Rättssamhället måste återupprättas. Liberalerna presenterade förra helgen en rad förslag för att stärka polisen och det lokala trygghetsarbetet. Antalet poliser måste öka och vi vill se 25 000 poliser i Sverige inom fem till sju år. För Göteborgs del skulle satsningen innebära minst 300 fler poliser i Göteborg, varav 240 i yttre tjänst. Övriga poliser skulle förstärka utrednings- och spaningsarbetet, förstärka förmågan att hantera grova brott och brott i nära relation.

Synlig och närvarande polis skapar trygghet. I dag finns det cirka 20 000 poliser i Sverige. Av dessa finns drygt 1 200 inom polisen i Storgöteborg. Antalet poliser räcker inte för att möta de utmaningar som finns i staden och det är uppenbart att det behövs fler poliser i yttre tjänst.

Men det behövs snabbt fler poliser i yttre tjänst och att utbilda nya poliser tar lång tid. Därför vill Liberalerna redan under kommande året flytta ut poliser i yttre tjänst. Totalt 2 000 över hela landet. Det skulle innebära färre poliser vid skrivbordet och fler poliser ute bland invånarna.

Poliserna är värda mycket mer. För att öka antalet poliser måste fler söka sig till yrket och färre lämna. Lönerna måste fortsätta höjas. För att stärka incitamenten till att jobba som polis föreslår Liberalerna en särskild lönesatsning med 4 000 kronor i månaden för poliser i yttre tjänst.

Göteborgarna upplever att otryggheten ökar. Därför behöver vi växla upp det lokala trygghetsarbetet runt om i staden. Det handlar om att skapa trygghet i våra bostadsområden, lokala torg och skolor, stärka civilsamhällets viktiga arbete och bekämpa narkotikahandeln.

Utan en närvarande rättsstat råder djungelns lag där de starkaste vinner. Där bestäms tryggheten av vem du är. Så kan vi inte ha det. Göteborgarnas frihet måste försvaras. Verklig frihet kräver trygghet!

Helene Odenjung (L)
Oppositionsråd i Göteborg

Kristina Bergman Alme (L)
Vice ordförande i sociala resursnämnden

Birgitta Ling-Fransson (L)
Ledamot i insynsrådet Polisregion Väst

Stenungsund

Centerpartiet i Stenungsund lämnar lokala Alliansen

Det blev ett märkligt kommunfullmäktige i Stenungsund i måndags kväll den 13 mars. Efter avhoppen från flera moderater, hade inte längre Alliansen majoritet i fullmäktige och en ny S-ledd majoritet hade begärt att få tillsätta kommunalrådsposten, nya styrelser till de kommunala bolagen och ordförande i Tekniska Myndigethetsnämnden.

Enligt Alliansens överenskommelse ska det största partiet inom vår samverkansgrupp föreslå kommunalråd, d v s Moderaterna. Centerpartiet meddelade under söndagen en motkandidat skulle nomineras till posten som vice ordförande i kommunstyrelsen – Linda-Maria Hermansson (C). För att bli vald krävs att några ur den nya majoriteten röstar på motkandidaten.

Under mötet nominerade Centerpartiet själva en motkandidat och det blev sluten omröstning mellan kandidaterna. Sofia Westergren (M) förlorade omröstningen, och Linda-Maria Hermansson (C) valdes till vice ordförande i kommunstyrelsen och oppositionsråd. Därmed har också Centerpartiet lämnat Allianssamverkan i Stenungsund fram till nästa val, vilket vi från Liberalerna djupt beklagar.

Liberalerna anser att majoritetsgruppen inte aktivt ska rösta fram oppositionens företrädare utan lämna det för omröstning internt inom oppositionen genom att avstå att rösta. Det som nu hände strider mot demokratiska principer. Vår uppfattning är att Centerpartiet nu har ett slags hängavtal med nya majoriteten.

De kvarvarande allianspartierna M, L och KD fortsätter nu det politiska arbetet i opposition och plockar fram en ny verktygslåda för politisk påverkan. I huvudsak kommer varje parti att enskilt driva nya frågor genom motioner till fullmäktige, men ett gemensamt budgetförslag kommer fram under våren.

Vi noterar Centerpartiets ointresse för budgetarbete, då de ofta är frånvarande, t ex vid måndagens viktiga budgetberedningsmöte. Budget är politikens viktigaste styrande dokument, och innehåller förutom ekonomiska ramar också politiska mål, utredningsuppdrag, kommunal skattesats och anslag till politisk verksamhet och revision.

För Liberalerna innebär valen att Martin Hollertz (L) blir ny vice ordförande i Stenungsund Energi. Lennart Svensson (L) fortsätter som ersättare i Stenungsundshem.  Våra tidigare bolagsstyrelseordförande Hans Gillenius som varit ordförande i Stenungsundshem i 22 år och Björn Ringnér i Stenungsunds Energi lämnar styrelsearbetet som en följd av den nya majoriteten.

 

 

 

 

 

Borås

Sälj Borås Djurpark

Liberalerna vill ge Borås Djurpark en ägare med engagemang och kunnande. En ägare som kan utveckla verksamheten, skapa lönsamhet men framförallt dra fler besökare till djurparken och till Borås. Den ägaren kan inte vara Borås Stad. Genom att sälja djurparken till en privat entreprenör skapas bättre förutsättningar för utveckling och nytänkande.

Det finns goda exempel att följa. I Eskilstuna finns Parken Zoo som såldes under förra året och där den nya ägaren lovat investera 40 miljoner kronor. Kolmårdens Djurpark var tidigare i kommunal ägo och gick med förlust. Med privat ägare sedan 20 år går anläggningen med vinst och är en stor attraktion!

De senaste tio åren har djurparken kostat boråsarna över 120 miljoner kronor i förluster. Dessutom har djurparkens utvekling inte varit så stark som vi hoppats och besöksantalet har gått ner. Nu är det tid för nya tag, tag som bäst tas av en privat entreprenör.

Liberalerna är tydliga med att det inte ingår i det kommunala uppdraget att driva en djurpark! Vi ska syssla med omsorg, skola, infrastruktur med mera och inte med apor, giraffer, elefanter och vargar. Kommunen ska inte bedriva affärsverksamhet på den privata marknaden.

Att sälja djurparken ger den större framtidsutsikter än inom det kommunala hägnet.

Mot bakgrund av ovan föreslås Kommunfullmäktige besluta

 Sälja Borås Djurpark AB

Morgan Hjalmarsson (L)

 

Härryda

Allmänpolitisk debatt 2017

Allmänpolitisk debatt den 30 januari 2017 – KF

Ordförande, ledamöter och åhörare!

Fritidshem (Skola)

Skolans samtliga verksamheter är (fortfarande) en hjärtefråga för oss liberaler. Härryda kommun har en bra skola vilket vi ska vara glada för men bra kan alltid bli bättre. I jämförelse med andra kommuner i landet står sig Härryda ganska väl.

I år, 2017, satsar kommunen fyra extra miljonerför att kunna lyfta fritidshemmen och detta är en nödvändig satsning som Liberalerna i Härryda drivit på.

Viktigt för oss Liberaler, (enligt vårt lokala partiprogram), är att:

* Barngrupperna ska minska på fritidshemmen

* Andelen behöriga pedagoger ska öka

* Fritidshemmens verksamhet ska utvecklas

Detta kan möjliggöra en värdig, jämlik och kreativ miljö för våra barn att utvecklas i

Synen på fritidshemmens uppgift har alltså varierat från ett komplement till hemmet till ett komplement till skola och hem. Gruppstorlekar och personaltäthet och kompetens har genomgått stora förändringar.

Fritidshemmens historia:

Fritidshemmen har inte lika lång historia som skolväsendet har.

Den har gått ifrån att avlasta föräldrar eller rättare redan på slutet av 1800-talet möjliggöra för fattiga ensamstående mödrar att kunna arbeta och finansierades då genom välgörenhetsorganisationer och privatpersoner. Först på 40-talet infördes statsbidrag och först på 60- 70 – talet blev det ett namnbyte till fritidshem som sedermera blev en del av vårt skolväsende.

Fritidshemmets uppgift idag är att komplettera utbildningen såväl förskoleklass, grundskola som grundsärskolan mm samt erbjuda elever en meningsfull fritid och främja en social gemenskap.

Men samtidigt ska fritidshemmet vara organiserat så att det möjliggöra förföräldrar/vårdnadshavare att förvärvsarbeta eller studera och

för Liberalerna är det viktigt att både män och kvinnor ska kunna känna sig trygga, kunna göra karriär och få vara nära sina barn i vår kommun.

Skolverket har sedan 2015 påtalat att barngrupperna på landets fritidshem fortsätter att öka samtidigt som personalens kompetens sjunker. Denna utveckling som pågått i över 10 år har fortsatt.

I Härryda har vi de senaste åren sett en utveckling på fritidshemmen med glesare personal och större elevgrupper. Mellan år 2009 och 2014 ökade avdelningsstorleken från 27.1 elever till 35,1. Samma utveckling kan vi se på antalet årsarbetare, från 16,5 elever per årsarbetare år 2009 till 22,1 2014. Utvecklingen har sett likadan ut i hela landet.

Men i 2015 års statistik kan vi i Härryda se ett välkommet trendbrott, med färre elever per årsarbetare och mindre elevgrupper, Men detta trendbrott får inte bli en engångsföreteelse utan måste bli inledningen på en längre tids positiva utveckling. Det är så att antalet pedagoger med högskoleutbildning inte har blivit fler.

I kommunens senaste brukarundersökning ges lågt betyg av föräldrarna när det gäller möjligheten till lugn och ro och möjligheten till hjälp med skolarbetet. Två faktorer som torde påverkas av gruppernas storlek och personaltätheten.

Jag vill också säga något som ligger mig personligen mycket varmt om hjärtat och det är kränkningar inom skolans verksamheter och gäller naturligtvis även fritidshemmen. Fritidshemmen som en del av skolan följer skollag och delar av läroplanen. Detta innebär bland annat att alla vuxna inom fritidshemmen ska anmäla till respektive chef eller rektor, som i sin tur anmäler till huvudmannen som driver verksamheten om de får reda på om någon/något barn blivit utsatt för kränkande behandling. Det kan vara såväl barn, personal som föräldrar/vårdnadshavare. Kränkningarna har ökat men skyldigheten att anmäla och registrera är inte så gammal så det är svårt att säga vad som är ägget och vad som är hönan. Men de är många på ett kontinuum från vardagliga utrop till riktigt svåra kränkningar, men de måsta alla tas på allvar. Det behövs kompetens att upptäcka och mod att se vad som försiggår, Iland kan det röra sig om sunt förnuft, en tillsägelse emedan andra gånger väldigt starka händelser – ibland rent kriminella händelser. Här vilar även ett stort föräldraansvar och samverkan med fritidshem/skola.

Vi liberaler anser att kränkningar inte är acceptabla – det är inte lagstiftning som sakna utan hur lagen tillämpas.

Att säga något om valfrihet och självbestämmande, som vi liberaler håller högt, lämnar jag därhän, eftersom tidigare talare tagit upp detta(HH) – gäller föräldrarnas frihet att kunna välja skola, skolform mm.

För oss liberaler är det viktigt att kommunen underlätta för alternativa utförare inom skola, vård och omsorg.

Till sist

Vi liberaler vill i allt högre utsträckning frigöra fritidshemmens potential och stärka personalens möjligheter att utveckla verksamheten. Detta kan ske genomen förbättrad personaltäthet, mindre gruppstorlek samt ökade möjligheter för personalens kompetensutveckling. Detta kan möjliggöra att elever och lärare kan få en lugn och trygg arbetsmiljö. Det är också mycket viktigt att barn med särskilda behov ska uppmärksammas och få det stöd och resurser de behöver inom fritidshemmets ramar.

Den satsningen som görs i år är ett första steg !!!! och i plan för budget 2018 har liberalerna föreslagit en ökning med 4 miljoner kr och under 2019, 2 miljoner kr – 10 milj. kr under en treårsperiod. Utvecklingen får visa om detta räcker.

Till sist vill jag naturligtvis lyfta det fantastiska arbete som fritidshemmens engagerande personal gör varje dag för våra elever.

Tackar för mig.

Härryda

Anders Halldén allmänpolitisk debatt 2017

Liberalerna, allmänpolitisk debatt 2017.

 

”När förändringens vind blåser bygger en del vindskydd medan andra bygger väderkvarnar” citat från Maos lilla röda.

 

Samhällsbygganad

Det krävs 100000 lägenheter i västra Sverige. Alla kommuner i GR måste ta sin del av ansvaret. . En större del av dessa bostäder avses vara klara till 2020. Med nuvarande begränsning bidrar Härryda på intet sätt till att medverka till att åtgärda regionens underskott på bostäder. Härryda kommun har i nuläget en planeringhorisont av bostäder som kraftigt understiger det faktiska behovet av bostäder i kommunen. Utöver det sker i planprocessen fördröjningseffekter som ytterligare minskar den ambitionsnivå som framgår av utdraget ur verksamhetsplanen nedan.

Planprocessen är ofta lång och planeringen väldigt detaljerad. Kommunen bör kraftigt förenkla detaljplaneprocessen enligt plan- och bygglagen genom att i största möjliga utsträckning anta detaljplaner som fastställer byggrätter för större områden på övergripande nivå, utan detaljutformning. Det är möjligt för kommunen att göra redan inom ramen för gällande lagstiftning.

Det väsentliga med detaljplaneinstrumentet är skapa juridiskt säkerställda byggrätter. Därför är det både logiskt och rationellt att i detaljplan endast reglera volym och ändamålsbestämmelse för den bebyggelse som kommunen önskar se på en given markyta. Detaljer kring utformning bör istället hanteras i bygglovsskedet. På så vis blir det möjligt för kommunerna att, utifrån sin översiktsplanering, på kort tid ta fram detaljplaner för en stor mängd bostäder.

Nyproduktionen avseende bostäder i Härryda kommun. Hittillsvarande modeller bl.a. ägande av mark, 1,5 % styrning m.m. har hittills inte resulterat i ett tillräckligt antal nya bostäder. Samhällsbyggnadssektorn måste därför utveckla nya styrinstrument för att uppnå tillfredsställande produktion av bostäder. Vi måste därför ge möjlighet till fastighetsbeställarna att hantera en större del av administrationen kring byggnationen för att kunna öka produktionen av bostäder.

 

 

Utvecklingen av Landvetter Södra

Landvetter södra, eller skall vi kalla det Landvetter stad, är ett av de viktigaste utvecklingsområdena i Härryda kommun. Här skall kommunen under de närmaste 20 åren satsa för att tillskapa ett attraktivt stadsområde med förutsättningar att möta framtidens behov och bygga ett hållbart samhälle från grunden.

Här kan man få tillgång till ett levande stadsliv med en skön blandning av boende, arbete och service i variationsrik och vacker och klimatsmart bebyggelse grupperad kring väl gestaltade offentliga platser och gaturum- samtidigt som man har ett stenkast till vacker natur, tåg- och flygförbindelser lokalt och globalt.

Vi måste dock planera från grunden för att få till en välfungerande lokal infrastruktur, integrera skolor, handelsområden och kommunal service i en attraktiv boendemiljö med blandad bebyggelse och upplåtelseformer.

Trygghet och Säkerhet

Alla har rätt att känna sig trygga och säkra, i bostadsområdet, i hemmet, i skolan, på arbetet, i trafikmiljöer och på gator och torg. Föräldrar ska inte behöva vara oroliga för sina barns trygghet och säkerhet.

Medborgarna ska kunna vara säkra på att kommunen uppfyller givna åtaganden, såväl till omfattning, tid och kvalitet som bemötande. Servicegarantierna är här ett viktigt verktyg.

Trygghet omfattar också rätten att kunna röra sig på gator och torg. Tillgänglighet är här ett bärande begrepp så att alla får sådan möjlighet att kunna ta sig fram oberoende av nederbörd, belysning, pågående större byggprojekt gällande byggnation, gatuarbeten, vatten- och avloppsarbeten måste det göras en risk och trygghetsanalys.

Föräldrar och skola har en viktig uppgift i att upptäcka och stävja tendenser till normbrytande beteende, vilka på sikt kan leda till kriminalitet. Kommunen ska särskilt stödja brottsoffer, ungdomar i riskzonen och deras föräldrar. Närvaro av polis bidrar på ett positivt sätt till att göra livsmiljön trygg och säker. Grannskapssamverkan ska uppmuntras. Det är därför viktigt att ett säkerhetsperspektiv ska vägleda planeringen av bostads- och grönområden, gator, gång- och cykelvägar men trygghet kräver också att överblick och belysning av gator, gång- och cykelvägar ska utformas för att ge medborgarna säkerhet under dygnets mörka timmar.

Härryda

Hans Hofflander om budget Härryda kommunstyrelse

Majoriteten lägger sin vana trogen fram en ansvarsfull budget i balans. Vi är inne i en period av goda resultat och det är lätt att dra växlar på detta, men vi ser framför oss något kärvare tider för den kommunala ekonomin och det måste vi förbereda oss för.

Vi har dock glädjen att bo i en region som växer , och detta ger oss trots allt mest positiva problem att ta ställning till. Vi Liberaler har, som en aktiv part i Allianssamarbetet, särskilt tryckt på några områden som jag kort vill ta upp här;

Uppdrag samhällsbyggnad

Handlar om att kommunen som sagt växer och inte minst Mölnlyckes centrala delar står de kommande åren inför en omfattande utbyggnad och förtätning med bostäder, verksamheter och service. Detta kommer att förändra stadsbilden och ställa stora krav på en väl utbyggd infrastruktur. För att säkra att Mölnlycke vidareutvecklas till det attraktiva samhälle som vi önskar, bör en fördjupad stadsbyggnadsstudie på strategisk nivå genomföras under det kommande året. Till detta tillskjuter vi därför extra medel för att markera hur angeläget det är och täcka kostnader för de konsultinsatser som behövs.

Uppdrag Värdeskapande aktiviteter

“Mer värde för pengar” är ett begrepp som vi använt i olika sammanhang, bl.a. när vi lagt tidigare uppdrag till förvaltningen. Det är lätt att missuppfatta budskapet och ge det innebörden att skära i verksamheten, alltså ta bort erbjudanden eller tjänster. Det handlar inte om det! Det handlar om att även fortsättningsvis att få koll på aktiviteter i verksamheterna som inte ger mervärden och hitta ännu smartare sätt att lösa uppgifterna, alltså ständiga förbättringar. Detta är något normalt i alla företag och organisationer, och det är alltså inte frågan om nedskärningar eller att springa fortare.

Ökade resurser till fritidshem

Fritidshemmen ska vara ett komplement till skolan vad det gäller att utveckla elevers lärande och utveckling. Från majoritetens sida är frågan om fritidshemmens fortsatta utveckling högt prioriterad. Därför avsätter vi 10 mkr över en treårsperiod, där särskilt fokus ska läggas på personaltäthet och kompetensutveckling.

Fler trygghetsboenden

Trygghetsboenden är en ny boendeform på bostadsmarknaden som ger medborgare som är 70 år eller äldre möjlighet att bo i en vanlig bostad, men med större gemenskap, trygghet och tillgänglighet. Förvaltningen får i uppdrag att under kommande år aktivt, i planprocesser och genom markanvisningar möjliggöra att trygghetsboenden byggs.

Servicegaranti

Medborgare och näringsliv ska kunna ha förtroende för att kommunen ger god service och uppfyller sina åtaganden inom utlovad tid. Vi vill därför införa ett system med servicegarantier fr. o .m. 2018 . Servicegarantin ska fastställa inom vilken tid olika tjänster skall utföras och åtaganden från kommunens sida om inte en tjänst kan utföras på angiven tid.

Anförande budgetdebatten  2017      Hans Hofflander