Liberalerna 90 år

I år är det 90 år sedan Folkpartiet, dagens Liberalerna, bildades. Pär Gustafsson, förbundsordförande i Västsverige, har letat i arkiven med anledning av partibildningen. Vi tog ett samtal om den liberala samling som skedde 1934.

1934 befann sig den europeiska kontinenten på randen till katastrof. Den stora depressionens efterdyningar skapade en ny ordning präglad av ekonomisk desperation, politisk extremism och social oro. Radikala rörelser, både till höger och vänster, växte sig starkare.

– Bildandet skedde i en tid då omvärlden skakade, svensk politik förändrades i grunden och den liberala rörelsen var i kris. Frisinnade och liberaler återförenades och bildade ett nytt parti. Ett parti som tog strid mot både högern och vänstern. Det måste ha varit en oerhört spännande tid och den kom att forma vårt parti, säger Pär Gustafsson. Han lyfter att hela den liberala rörelsen samlades.

– Det var ju inte bara Folkpartiet som konstituerades. Även Folkpartiets ungdomsförbund bildades samma höst med Bertil Ohlin som ordförande och Waldemar Svensson som vice, och Sveriges vänsterpressförening återförenades. Året efter bildades Folkpartiets kvinnoförbund, fortsätter han.

Kris för de liberala partierna
I andrakammarvalet 1932 hade såväl de Frisinnade som Sveriges liberala parti gjort riktigt dåliga val. Statsministern Carl Gustaf Ekman, som var frisinnets stora ledare och en av 20-talets mest inflytelserika politiker i Sverige, hade tvingats avgå bara en månad före valet i spåren av Kreugerkraschen.

– Mitt i den krisen och under brinnande valrörelsen tog Gunnar Hammarlund, då riksombudsman hos de frisinnade, initiativ till en utredning om ett samgående mellan partierna. Verkställande utskottet var inte redo att påbörja arbetet då, men i början av 1933 satte arbetet igång, säger Pär Gustafsson.

De två partierna utsåg på varsitt håll delegerade som fick till uppdrag att börja förhandla om att bilda ett nytt parti, om ett gemensamt program och vad partiet skulle heta. På våren 1934 var det klara. I landets liberala tidningar publicerades ett upprop om liberal samling tillsammans med förslaget till program. Drygt 250 liberaler från hela landet skrev under, ett 30-tal av dess var från Västsverige. En av de som skrev under var författaren Selma Lagerlöf.

Folkpartiet konstitueras
Det var den 5:e augusti 1934 som partiet bildades vid ett möte i Stockholm. Det var ett möte som andades framtidstro och optimism. Den stora frågan på mötet kom att handla om vad partiet skulle heta.

– Frågan avgjordes genom försöksvoteringar där Folkpartiet, Nya Folkpartiet, Svenska Centerpartiet, Samlingspartiet och Demokratiska Samlingspartiet prövades och ställdes mot varandra. Bakgrunden till valet av Folkpartiet handlade mycket om att återkoppla till en äldre radikalare liberalism, säger Pär Gustafsson.

Delat ledarskap

Det nya partiet fick under sin första tid ett delat ledarskap. Felix Hamrin, som hade tagit över som statsminister när Carl Gustaf Ekman avgick, utsågs till ordförande i partiets förtroenderåd (nuvarande partistyrelsen) och som ordförande i verkställande utskottet utsågs Ola Jepsson, I förtroenderådet valdes tre västsvenskar in. Dessa var Bohusläningens redaktör och ägare Sten Björkman från Uddevalla, lärarinnan Lisa Gustafsson från Hjo och expeditionsvakten Oscar Jönsson från Halmstad. I verkställande utskottet valdes bland annat göteborgarna överdirektör Björn Prytz och Bertil von Friesen samt Waldemar Svensson från Ljungskile in. Prytz blev utsedd till vice ordförande. När den nya riksdagsgruppen samlades 1935 valdes Gustaf Andersson i Rasjön som ordförande och blev Folkpartiets första partiledare.

För det nybildade partiet var det intensiva och hektiska första månader. Först var det landstingsval och senare kommunalval. I Göteborg var det dessutom val till riksdagens första kammare, om än via elektorer. Därför kom de frisinnade och liberalerna att bjuda in till gemensamma möten redan under sommaren 1934.

– I arkivet har jag konstaterat att Tjörn och Orust var först ut med ett gemensamt möte i juli. Under augusti och september bildades lokalavdelningar runt om i Västsverige där frisinnade och liberaler gick samman. Även nya länsförbund bildades exempelvis i Halland, Bohuslän och Norra Älvsborg. Det var en intensiv möteshöst 1934, berättar Pär Gustafsson.

Det första landstingsvalet blev ingen större framgång för Folkpartiet, förutom i norra Älvsborg där fler nya mandat vanns. I Göteborg behöll partiet mandaten från föregående val. Folkpartiets första valda riksdagsledamot Under hösten 1934 var det val i tre valkretsar till riksdagens första kammare, bland annat Halland och Göteborg. I Göteborg valdes Knut Petersson av stadens elektorer till kammaren och han tillträdde som ledamot 1935.

– Folkpartiets första riksdagsledamot blev tidningsmannen Knut Petersson som då var kommunpolitiker i Göteborg. Petersson var andreredaktör på Handelstidningen och kom att representera de liberala väljarna i Göteborg i ett decennium. Han lämnade riksdagen när han tog över som chefredaktör på tidningen efter Torgny Segerstedts bortgång. Petersson var en övertygad antinazist som under andra världskriget försvarade såväl yttrande- som pressfriheten och slogs för Norges sak i kriget. Han är tyvärr lite bortglömd i skuggan av Segerstedt – men han gjorde stora avtryck, säger Pär Gustafsson.

Ytterlighetspartierna vann mark
I stadsfullmäktigevalet i Göteborg som ägde rum i oktober behöll det nya Folkpartiet åtta liberala mandat i fullmäktige, vilket beskrevs som en framgång. För samtidigt backade Socialdemokraterna med fem mandat och Högern förlorade fyra mandat. I stället vann ytterlighetspartierna terräng. I fullmäktige tog två nazister plats och de två kommunistiska partierna tog sammanlagt sju mandat.

– Nationalsocialistiska arbetarepartiet hade både sitt säte och sitt starkaste fäste i Göteborg. Vindarna som då fanns var tillräckligt starka för att lyfta in dem i fullmäktige. När Folkpartiets avdelning i Göteborg bildades fanns flera unga nazister på plats och störde mötet. Det speglar den tid som då var, fortsätter han.

Folkpartiet kom sedan under kriget att vara en viktig röst mot nazityskland.

– Den väg som Folkpartiet valde 1934, mitt i en värld präglad av kaos och omvälvningar, har format en tradition av frihet och ansvar som har varat i nio decennier. Det är ett arv som vi ska vårda, avslutar Pär Gustafsson.

I samband med att Liberalerna Göteborg firade 90 år som förening höll Pär Gustafsson en föreläsning om bildandet. Se det här: ”Samling under friheten och rättens fana” (youtube.com)