L: Minska beroendet av Trump med euron
Den senaste veckan har Donald Trump åter visat hur han blandar ihop handel, säkerhet och territoriella anspråk. För ett exportberoende Sverige är det inte ett ”bråk i Washington”, utan en konkret risk för jobb, priser och investeringar. Vi behöver minska beroendet av Trumps nycker – och ansluta oss till euron, skriver Cecilia Rönn (L) ekonomisk-politisk talesperson.
Publicerad i: Dagens Industri
Den senaste veckan har Donald Trump åter visat hur han blandar ihop handel, säkerhet och territoriella anspråk. När hot om strafftullar kopplas till Grönland blir budskapet till Europa: följ mig – eller betala. För ett exportberoende Sverige är det inte ett ”bråk i Washington”, utan en konkret risk för jobb, priser och investeringar. Det är på riktigt nu.
Karin Karlsbro har rätt när hon säger att EU inte är någon dörrmatta. Om USA använder tullar som utpressning måste EU svara samlat. Med proportionerliga motåtgärder, med prövning av pågående uppgörelser och med tydliga säkerhetsgarantier för Danmark och Grönland. Att vika sig är att bjuda in nästa krav. Europa måste visa att gränser, avtal och allierades suveränitet inte är förhandlingsbara.
Politiken måste följas av pengar. Trump förstår makt i form av kapitalflöden. USA bär en stor statsskuld och det skulle vara väldigt besvärligt för trump med ökade räntor. En räntechock skulle slå mot amerikanska hushåll, företag och troligen påverka mellanårsvalet i USA. Därför har omvärlden ett verktyg: att minska den politiska USA-risken i våra portföljer om det skulle behövas. Det handlar inte om antiamerikanism, utan om riskhantering när ledarskapet gör marknaden mer nyckfull som skapar ekonomisk instabilitet.
Sverige bör ta tre steg. För det första: AP-fonderna och andra stora placerare bör redovisa sin samlade exponering mot amerikanska statspapper, aktier och kreditmarknader – och förbereda en plan för successiv diversifiering om det skulle behövas. För det andra: Riksbanken bör stresstesta scenarier där rättsstat och regelverk politiseras, där handelskrig fördjupas och där kapitalrörelser begränsas och öppet redovisa hur svensk finansiell stabilitet kan påverkas. För det tredje: regeringen bör driva på i EU, för en starkare kapitalmarknadsunion så att europeiska företag kan finansiera investeringar och försvar utan att vara beroende av amerikanska marknader.
Det är dessutom tydligt att euron är central. Utanför eurosamarbetet sitter Sverige med en liten valuta i en potentiell storm: högre riskpremier, större kronrörelser och mindre inflytande när EU bygger sin ekonomiska försvarsförmåga. Med euron får hushåll och företag en stabilare förankring i Europas finansiella kärna, lägre friktion i handeln och en tydligare plats vid bordet när bankunion, betalningsregler och krisverktyg formas. Därför är det dags att agera för att i första hand få till en Euro option för att kunna ansluta oss snabbt vid behov. Eurointräde handlar också om geopolitik: när EU skärper sanktioner, skyddar kritisk teknik och mobiliserar kapital för försvar och omställning är det en fördel att vara med i kärnan, inte i periferin.
Euron är dessutom en konsumentskyddsfråga. När kronan försvagas stiger priserna på import, energi och teknik. I eurozonen slipper vi valutapåslag för handel och resor och industrin får lättare att planera investeringar och löner över tid. Stabilitet är konkurrenskraft och trygghet.
Detta skulle göra Sverige mindre sårbart. Vi står tydligt upp för Danmark och Grönland. Vi behöver minska beroendet av Trumps nycker – och ansluta oss till euron.
Cecilia Rönn (L), ekonomisk-politisk talesperson