Se alla

Ungas psykiska ohälsa

För den som är ung och i kris kan den psykiska hälsan gå snabbt utför – men med rätt hjälp kan man må bättre igen. Unga som står på tröskeln till vuxenlivet har rätt att få hjälp.

Att gå till skolan varje dag och att trivas där är kanske det viktigaste för att må bra som ung. Kunskap, rutiner, positiva förväntningar och ett socialt sammanhang är starka skydd mot psykisk ohälsa. Skolan, socialtjänsten och BUP måste samarbeta för att hjälpa hemmasittare tillbaka till skolan. Skolhälsovården, vårdcentraler och ungdomsmottagningar ska få större möjlighet att hjälpa unga som mår dåligt. Den som behöver ännu mer stöd ska inte behöva vänta.

Liberalerna vill:

Fler vårdcentraler ska ha psykiatrisk kompetens för unga. Barn och unga med psykisk ohälsa måste få snabb hjälp i den nära vården. Satsningen på specialiserade UPH-enheter (ungas psykiska hälsa) ska fortsätta och utvecklas på vårdcentralerna.

En väg in. Regionens kontaktcenter, en väg in, som hjälper barn och unga med psykisk ohälsa att hitta rätt i vården ska utvecklas. Samordningen av barn och ungdomspsykiatrin, specialistvården och vårdcentralerna ska stärkas. Köerna till den
specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin måste kortas, ingen ska behöva vänta mer än 30 dagar.

BUP ska gälla alla som går i gymnasiet. Att unga som befinner sig i barn- och
ungdomspsykiatrin behöver avbryta sin behandling och på nytt söka vård hos vuxenpsykiatrin när de fyller 18 utgör en stor påfrestning för en ofta redan jobbig tillvaro. Övergången mellan barn- och vuxenpsykiatrin ska vara sömlös så att den unge inte märker av övergången.

Stärk ungdomsmottagningarna. Ungdomsmottagningar spelar en viktig roll för att fånga upp unga med psykisk ohälsa. Samordningen mellan medicinsk, psykosocial samt barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens måste förbättras så att ungdomsmottagningen kan bli den instans som ungdomar vänder sig till.

Ökad tillgänglighet till neuropsykiatriska utredningar. Elever i behov av särskilt stöd får sina insatser alldeles för sent. En av orsakerna till det sena stödet är att många skolor kräver att sjukvården ställer en diagnos för att barn ska berättigas till stödet. Regionens
insatser för att öka tillgängligheten och korta väntetiderna till neuropsykiatriska utredningar måste stärkas.